Det sker stora saker på Söder i Gävle, den vidsträckta stadsdelen söder om Gavleån. Sedan 1953 har här pågått en 100-procentig stadsdelsförnyelse som saknar motstycke   hela landet och som väckt berättigad uppmärksamhet långt utanför våra gränser.

Helt i enlighet med en saneringsplan för hela det 320.000 kvm stora området som stod färdigt 1951 har kvarter efter kvarter jämnats med marken och ersatts med nya miljonfastigheter, där ett 15-tal skyskrapor på vardera 13 våningar dominerar bilden.

Den gigantiska förnyelsen är slutförd om något år och då har Gävle på 7 år fått en modern stadsdel, där befolkningen ökat från 3.000 till 7.300.

Endast med ett undantag har den gamla bebyggelsen helt offrats på saneringens altare. Överste saneringschefen, fastighetsbasen Louis Campanello, har varit klok nog att lägga alla rationaliseringsdrömmar åt sidan när det gällt en yta på 12 kvarter som sedan urminnes tider hetat Gamla Söder och som en gång tidigare räddats undan förintelsen - vid den stora brasan 1869.

Här vid foten av de nyresta skyskraporna och bara någott stenkast från den stora genomfartsleden Södra Kungsgatan med sitt myllrande affärsliv löper kullerstensgator med små pittoreska trähus, som, om de kunde tala, skulle kunna ge en skildring av 1700- och 1800-talets Gävle.

Denna idyll håller nu på att förvandlas till ett Gävles Montmartre. Staden har köpt in en del av kåkarna, gett dem en "invärtes" sanering utan att rubba deras kulturhistoriska fasader och till detta kulturreservat lockat konstnärer och konsthantverkare från staden och länet.

Dessa har inte sviket utan en efter en har det funnit ett livsrum, där den intima miljön ger uppsjö med inspiration och arbetsglädje.