i dröm
vandrade vi alla
i förblindat mönster
sökande efter lyckan
som var gömd
i en blå mussla
vid någon strand
vid något hav
i någon gåta

vid våra fötter
växte högen
av musslor
men ingen var blå

vårt hår blev silvergrått
och fåror
mejslade årsringar
i våra anleten

så kom till slut
natten
då månen
sakta sänkte sitt ljus
över musselhögen
men våra ögon
var då så trötta
att vi inte såg
att alla musslor
blänkte bländande blå