Detta vet envar som är hjälpligt förtrogen med de osvikliga tecken som ger tillvaron hållpunkter.
En som kan bekräfta är silversmeden Dalerik Ericsson, verksam i tomten nr 5 kvarteret Lärpojken där enligt annalerna Lars Lindhs Enkia omkring 1750 var förste husägare.
Numer är adressen Nedre Bergsgatan 11, Söder, Gävle, och de två husen på ömse sidor om det hårt beskurna körsbärsträdet är mest kända som Daleriks silversmedja och Svarta Katten.
Javisst ja, katten...
När konstsalongen Svarta Katten 1957 invigdes kom verkligen en svart katt och avsynade huset. Att den fört lycka med sig kan nu betygas både av stadens konstintresserade publik och av ett 50-tal konstnärer, som under denna tid ställt ut i de två intima rummen.
En tradition bland utställarna är att i Daleriks gästbok lämna en liten teckning, så att säga en katt sedd genom ett personligt temperament. - Den normala utställningsakten är fem varje termin, berättar Dalerik, en filosofiskt lugn man med många pipor. Alla i Gävle bosatta konstnärer har synts på väggarna. Därtill har lokalerna gästats av en rad kända konstnärer från annat håll... inte minst grafiker, eftersom det lilla formatet på salongen gör den särskilt lämpad för grafikutställningar.
Ekonomiskt drivs salongen så att värden tar i hyra så mycket som omkostnaderna för huset går till. I den tydligen idylliska uppgörelsen ingår också ett obestämt antal koppar ur värdens kaffepanna. Affischeringen ombesörjer konstnärerna själva. Den svarta katt som hoppat upp på en plåtskylt och satt sig som emblem för den trivsamma lilla konstsalongen har bekräftat att också skrock kan slå in. Den har haft tur med sig.