Länskonst på Museet
1952

Årets länskonstutställning på Gävle Museum var ämnad att dubbleras genom två hängningar med vid gallringen av de omkring 500 insända konstverken gick juryn så pass hårt fram att till sist endast ett 70-tal återstod, varigenom en omhängning blev obehövlig. Och bäst var kanske så för alla parter. Nu har man också åstakommit en ovanligt enhetlig utställning, även om den inte är alldeles representativ för måleriet av i dag i länet. Åtskilliga kända namn saknas och av det rent naturalistiska måleriet ser man så gott som intet. Det är i stället den yngre konstens sunnanvindar som fått svepa in i museet och att där finns många friska tag och kommande målare konstaterar man snart.
Särskilt inbjuden är f.d. gävlebon Birger Mörk, Johanneshov, vars kollektion dominerar en av kortväggarna. Han lägger på ett tilltalande sätt upp sina synbilder i klara och lysande färgplan samt får fram ett effektfullt flimrande ljusspel.
Till överraskningarna får man väl räkna May Östberg, som nu även slagit in på den nya vägen där förenkling i färg och form samt geometriseringen är ledstjärnor. Åt det hållet drar sig också Nils Söderberg i sitt allt mer åtstramande måleri. Och båda gör det med behärskning och kräsen smak. För att nu nämna överraskningarna så är det gott att ta Sven Olow Olsson på en gång. Det var inte många veckor sedan han fyllde salens väggar med ett måleri som man kanske inte riktigt kände igen. Och nu är han redan färdig att visa upp ett nytt ansiket. I hans nyförvärvade manér är det penselteckningens massanhopning av linjer som ger den bärande effekten - något som ger dukarna mera karaktär av grafiska blad än oljemålningar.
Utställarnas antal är inte mindre än 36 och flertalet av det gamla gardet är förstås med. Bertil Lundqvist deltar med en stor dekorativ sak och Juho Suni framträder som avancerad nonfiguralist och visar också prov på vad han kan åstakomma i batik. Bengt Eklund, Pär Lindblad, Ole Jensen, Egon E:son Weinemo, Hugo Wickman och Lars Widlund deltar med goda saker, den sistnämnde med ett färgdramatiskt självporträtt. Harry Ceson har fått med en rolig och fantasifull relif. Hans Rooths kollektion och då särskilt hans "Vårvinter" visar glädjens friska målartag. Nykomlingen K.G. Engströms koloristiska "Husgavlar" hör också till vad man fäster sig vid och väcker nyfikenhet på vad konstnären för övrigt åstadkommit.
Utställningen omfattar även minneskollektioner av Mattis Hahr Grundells livfulla akvarellmåleri samt ur den geniale tecknaren Harald Jürissaars rika produktion. En minnesutställning av större format över Jürissaar torde väl så småningom komma att ordnas.